Tennisarmbåge

Tennisarmbåge

Vid tennisarmbåge gör det ont i muskelfästena på armbågens utsida. Oftast beror det på att du har överansträngt eller skadat de muskelfästen som sitter vid armbågen. Det kan hända om du gör ensidiga upprepade rörelser under en tid till exempel om du skalar en stor mängd potatis sågar spikar spelar tennis eller spelar golf.

Besvären vid tennisarmbåge brukar komma sakta under en längre tid. Det kan också hända att besvären kommer plötsligt till exempel om du har överansträngt dig genom ensidigt arbete.

Här är några vanliga symtom på tennisarmbåge:

Vad kan jag göra själv?

Tennisarmbåge går oftast över av sig själv. Men det finns några saker du kan göra för att minska besvären och förkorta tiden det tar att läka.

Här är några tips:

Viktigt att du tränar armen så snart du kan

Det är viktigt att du börjar träna din arm så snart du kan för att bli bättre snabbare. Du kan få ett träningsprogram av en fysioterapeut eller arbetsterapeut.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en fysioterapeut arbetsterapeut eller en vårdcentral om besvären inte går över eller blir bättre inom några veckor.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Undersökningar och utredningar

Vid besöket hos en fysioterapeut arbetsterapeut eller läkare får du först berätta om dina besvär. Du får svara på frågor om hur länge du har haft besvären och hur de känns. Du blir även undersökt och får göra olika tester för att pröva hur musklerna fungerar vid rörelser med och utan belastning. Den som undersöker dig testar ofta även hur nerverna fungerar. En nerv som är i kläm kan ibland kan ge liknande besvär som tennisarmbåge.Ofta räcker dessa undersökningar för att du ska kunna få diagnosen tennisarmbåge.

Behandling

Det finns olika behandlingar som kan hjälpa om du har tennisarmbåge. I uppräkningen nedan står den behandling först som brukar ge bäst effekt. Den behandling som brukar ge minst effekt står sist.

Träning

Träning där belastningen ökar lite i taget är den behandling som du får pröva först. Du kan träna hemma men det är bra att få personliga instruktioner av en fysioterapeut arbetsterapeut eller läkare. Då kan du också få råd om ergonomi och stretchning.

Ergonomi handlar om att arbeta och använda kroppen på ett sätt som gör att du undviker belastningsskador. 

Smärtlindring utan läkemedel

Du kan få behandling med en TENS-apparat av en fysioterapeut. Akupunktur och nerkylning med ispåse kan göra att du tillfälligt får mindre ont.

Smärtlindring med receptfria läkemedel

Det finns olika receptfria läkemedel som kan hjälpa. Till exempel läkemedel som innehåller paracetamol och läkemedel som tillhör gruppen NSAID. 

Du som får plötsliga besvär och är öm och svullen vid armbågen kan smörja med en receptfri gel mot smärta och inflammation som finns på apotek.

Stötvågsbehandling

Behandling med stötvågor innebär att en apparat med ljudvågor överför tryck till området där det gör ont. Stötvågor har ingenting att göra med elektriska stötar.

Behandling med lågenergilaser

Behandling med lågenergilaser innebär att laserljus överförs från ett pennliknande instrument till området som ska behandlas. Syftet är att du ska få mindre ont i området som gör ont.

Kortison kan öka besvären

En kortisonspruta som du får hos en läkare kan hjälpa en kortare period oftast inte mer än tre månader. Kortison ökar risken för att besvären återkommer och sedan blir långvariga. Därför används kortison mer sällan som behandling vid tennisarmbåge.

Operation

Du kan behöva opereras om du har haft svåra besvär länge och andra behandlingar inte hjälper. Det är en ortoped eller handkirurg som bedömer om du behöver opereras.

Operationen tar ungefär en halvtimme. Läkaren gör ett snitt på armbågens utsida. Under operationen lossar läkaren på muskelfästet där smärtan kommer ifrån. Du kan behöva vara sjukskriven en tid beroende på om du har ett arbete där du behöver använda den arm som har opererats.

Viktigt att träna musklerna

Det är viktigt att träna upp armens muskler efter operationen. Risken är större för att besvären kommer tillbaka om musklerna som används för att böja och sträcka underarmen är svaga. Därför bör du börja med träning så snart du inte har ont.

Så här kan du göra för att träna upp armen igen:

• Stärk armens muskler genom att klämma ihop en medelmjuk boll hårt med handen. Kläm tio till femton gånger efter varandra flera gånger varje dag. Bollen ska vara ungefär lika stor som en tennisboll.
• Trä ett tjockt gummiband runt flera fingertoppar och försök att spreta med fingrarna.
• Boxa mot en boxboll tre till fyra gånger varje dag. Varje träningspass bör vara 15 till 20 minuter. Full effekt i musklerna får du efter sex till åtta veckor.

Det är också viktigt att stretcha musklerna i underarmen för att du inte ska bli stel. Du kan få tips om olika rörelser av en fysioterapeut eller arbetsterapeut.

.